Mage

    Känner du på dig att du ofta utsätts för extrem stress och dessutom har kommit i 30-års ålder, kan det vara tillrådligt att mäta S-kortisol och S-DHEA genom blodprov på din vårdcentral. Sen kan du lägga det åt sidan eller behandla.

Stress


Hur är det nu egentligen med stress & fertilitet? Det måste vara ett av de mest provocerande ämnen för kvinnor i fertilitetsprocessen. Oftast försvarar de sig med att ” i så fall hade inte kvinnor fött barn i krigsområden”. Det argumentet håller dessvärre inte riktigt för dels så gäller det inte alla, dvs om alla skulle drabbas av infertilitet så skulle befolkningen dö ut, dels så är kvinnorna betydligt yngre och har trots krig, helt andra förutsättningar.

Tyvärr är det så att stress påverkar men då måste vi först lära oss vad stress är och lite hormonlära. Vi pratar inte om att stressa till jobbet och stressa till träning och stressa hem för att städa. Det är mer komplicerat än så men behöver heller inte heller vara så allvarligt som rubbad cykler eller ingen mens/ÄL.

Den grundläggande teorin är att förhöjda nivåer av stresshormonet kortisol hämmar bl.a LH som är ett hypofyshormon som stimulerar könshormonerna. Stress kommunikationen i hormonsystemet och resulterar bl.a i höga FSH värden. Kortisol som ofta går under namnet ”stresshormon” har dessvärre samma utgångsämne, kolesterol som DHEA och prioriteras i hormonproduktionscykeln. DHEA som är utgångsämnet för flertalet av våra könshormoner kan då bli direkt lidande som sannolikt också påverka fertiliteten negativt.

Känner du på dig att du ofta utsätts för extrem stress och dessutom har kommit i 30-års ålder, kan det vara tillrådligt att mäta S-kortisol och S-DHEA genom blodprov på din vårdcentral. Sen kan du lägga det åt sidan eller behandla. Bättre att veta än att inte veta!

Läs mer Kap Dhea...

Kortisol

Kortisol frisätts från binjurarna när vi är stressade och fungerar som ett aktiviteteshöjande hormon. Förutom att det gör oss starkare tillfälligt så blockerar det östrogen och minskar därmed vår fertilitet samt den skyddande effekt som östrogen har. Vid långvarig stress kan binjurarna bli utmattade och yttrar sig genom att du inte kommer upp ur sängen. Visst kan du aktivera dig om det tex börjar att brinna, men då är det adrenalin som styr oss, utifrån rädslan vi upplever. Binjureutmattning är alltså detsamma som utmattningssyndrom och har en rent medicinsk förklaring. Produktionen av kortisol återhämtar sig snabbt efter 3-4 dagars rejäl vila, men du är snabbt tillbaka i samma läge om du inte tar hand om kroppen och minskar stressen som gör dig utmattad.

Kortisol
• reglerar blodtrycket och vaskulär ton dvs. hopdragnings- och utvidgningsförmåga hos blodkärlen
• stärker hjärtats pumpförmåga och bidrar till en jämn puls
• påverkar den elektriska aktiviteten i hjärnans celler vilket påverkar humöret, tänkandet, minnesförmågan, den mentala klarheten och fokuseringsförmågan
• omvandlar glykol till blodsocker(glukos) och upprätthåller en god blodsockernivå
• omvandlar fett till fettsyror och proteiner till aminosyror som därefter omvandlas till blodsocker (glukos)
• medverkar till att glykogen i levern omvandlas till blodsocker (glukos)
• motverkar hypoglykemi, som kännetecknas av blekhet, darrningar, svettningar, försvagning, hjärtklappning, oro, koncentrationssvårigheter, koma, irritation, synstörningar, svimning och kramper.
• har en viktig antiinflammatorisk effekt, för att balansera inflammatoriska angrepp
• det håller immunförsvaret i schack och minskar vävnadsskador från inflamma-toriska och giftutsöndrande celler.
• skyddar cellerna från överskott av insulin.
• reglerar natrium/kalium-balansen och därmed vätskebalans i kroppen
• motverkar allergier, kronisk trötthet, autoimmuna tillstånd
• kortisolresistens kan också sätta ner effekten av utsöndrat kortisol
• hårförtunning hos kvinnor, akne, dysmenorré (smärtsam mens), pms

Kortisolets funktioner i kroppen!

Binjurarna roll vid stress
1. Stress påverkar hypotalamus att utsöndra CRF (corticothropin releasing factor)

2. CRF stimulerar hypofysen att utsöndra ACTH (adrenal corticotrophic hormone)

3. Detta ökar utsöndringen av kortisol vilket påverkar:
-  levern som ökar gluconeogenis, avgiftningen och migrationen av glykogen
-  cellernas skyddsförmåga mot ökat insulin, lymfocyter och lymfocytgifter
-  lymfocyternas reproduktionsförmåga, som minskas liksom mängden av lymfocyter
-  cellerna från uttorkning    
-  autoimmuna reaktioner att hållas i schack
-  brister av blodsocker

Vid stress ökas också utsöndringen av aldosteron som:
-  binder natrium och vatten
-  utsöndrar kalium
-  ökar natrium i serum
-  minskar kalium i blodkärlen
-  hindrar fall av blodtrycket

Vid brist på kortisol:
-  ökar autoimmuna reaktioner
-  minskar blodsockret och därmed tillgången av energi
-  ökar bristen av enzymer
-  minskar cellskyddet
-  uppstår en obalans i elektrolysen (kalium ökar, natrium minskar)
-  ökar uttorkningen av cellerna
-  ökar attacker från vita blodceller
 
Stress - kopplat till fibromyalgi
Stress verkar vara kopplat till fibromyalgi, både långvarig känslomässig och fysisk stress. Förhöjda nivåer av kortisol frisätts med efterföljande belastning på binjurar och immunförsvar. Smärtutlösaren histamin frisätts. Kroppen kan inte skilja på emotionell stress eller på stress som orsakas av svår fysisk smärta. Det kan illustreras av stressen som hände i kroppen om en tiger skull dra iväg med oss som byte. Alla kroppens system ställs då in på att upprätthålla livsnödvändiga funktioner och lägga allt långsiktigt läkningsarbete åt sidan.

Stressreducering med hjälp av t.ex. yoga, meditation eller kognitiv beteendeterapi kan bidra till att dämpa stressresponsen.

Källor:
fertilitet.se
Bli mamma
Skoldkörtel.info
1177
Halsosidorna