Mage

    "Herpes, klamydia, myom, cystor och blockerade äggledare, spelar det nån roll för fertiliteten?"

Endokrinologi: läran om hormoner


Hormoner består primärt av proteiner som i samverkan tillsammans med enzymer reglerar kroppsfunktionerna. Hormonerna framställs i kroppen men kan även tillföras utifrån vid behov (hormonsubstitut). Det är främst genom blodet hormonerna transporteras genom kroppen.

De endokrina organen (körtlar) i kroppen som producerar hormonerna är bl.a: sköldkörteln, bukspottkörteln, hypofysen, hjärnan, njurarna, binjurarna, äggstockarna och testiklarna.

Hormonerna reglerar ämnesomsättningen och immunförsvaret, förbränning av fett, musklernas tillväxt mm. Hormoner har visat sig påverka de mesta processerna i kroppen och har därmed en väldigt viktig funktion att fylla. Hormonproduktionen kan påverkas av såväl vår kost (näringen), fysiska aktivitet som träning. Även våra gener samt vårt mentala och känslomässiga tillstånd kan påverka hormonproduktionen. Hormonerna är därför en central kommunikationsbärare av stora mått för bra hälsa.

Molekyler som bildas och frisätts från endokrina celler och som utövar en verkan på andra celler. Dessa hormoner produceras i ett organ och transporteras med blodet till sina målceller i ett annat organ, medan lokala hormoner (vävnadshormoner) huvudsakligen bildas i den vävnad där de har sin verkan. De klassiska hormonerna är antingena.

1) Proteiner eller peptider, t.ex. hormoner från hypofys, bisköldkörtlar och mag–tarmkanalen;

2) Steroider, t.ex. hormoner från binjurebark och äggstockar resp. testiklar; eller

3) Aminer eller aminosyraderivat, t.ex. adrenalin och sköldkörtelhormoner.

Exempel på endokrina körtlar och deras hormoner:
•    Hypofysen – överordnande kontrollorgan som styr kroppens endokrina körtlar via utsöndring av hormoner men som även producerar hormoner som påverkar tillväxt, mjölkproduktion och vätskebalans
•    Sköldkörteln tillverkar sköldkörtelhormon som styr ämnesomsättningen
•    Bisköldkörtlarna utsöndrar bisköldkörtelhormon som bland annat styr kroppens kalciumbalans
•    Binjurarna - binjurebarken utsöndrar kortisol som behövs för ett stort antal processer i kroppen, bland annat stressförsvaret och metabolismen i cellerna samt aldosteron som påverkar blodtrycksreglering och saltbalans. Från binjuremärgen utsöndras stresshormonerna adrenalin och noradrenalin
•    Bukspottskörteln utsöndrar insulin och glukagon som påverkar sockerregleringen. Brist på insulin ger diabetes
•    Äggstockar och testiklar bildar könshormonerna östrogen och testosteron

Läs mer här!

Hormoner

Androgener bildas i äggstockarna och stimulerar hårväxt och könsdrift. En överproduktion av androgener hämmar ägglossningen.


Dopamin

Belöningshormon (må-bra-hormon) kopplat till eufori och lustkänsla, hjärnans belöningssystem. Är en signalsubstans. Påverkar humöret så man blir glad, lugnande, motverkar depressioner, smärtstillande, stimulerar motoriken, höjer koncentrationen och inlärningsförmågan, är aktivitetsstimulerande. Kopplas till mat- och kulturupplevelser samt lustupplevelser vid sex, aggressivitet mm.
 
Dopminbrist kan leda till trötthet, koncentrationsproblem, depression, sömnbrist, mental slöhet, dysterhet, tungsinne, ointresse och att man blir allmänt ouppmärksam. Stor dopaminbrist kan leda till psykiska sjukdomar, depressioner, Parkinsons sjukdom, RLS (rastlösa ben) mf. Finns även koppling mellan dopaminobalans och ADHD, låga halter av amfetamin höjer dopminhalten och används därför ibland mot ADHD. Schizofreni har däremot kunnat kopplas till förhöjda dopaminhalter, det samma gäller vid psykoser.

D-vitamin

Vitamin D klassificeras även som ett hormon, detta eftersom det kan produceras i huden efter exponering av dagsljus. Även magsäcken skapar hormon. Magsäckshormon skapas av magsäckens slemhinna och reglerar tillverkningen av magsyra. Tillsätt ca 5000 ie/dag och upp till 7000 vid tex psoriasis.

Läs mer om Dr Bravermans D3-therapy
Läs här...

Illustrerad vetenskap om D-vitamin

Studie
Mer info...

Endorfiner

Belöningshormon kopplat till fysiskt välbehag, eufori och lust- och lyckokänsla, minskar stress, hejdar fysisk och känslomässig smärta, stärker immunförsvaret, motverkar depressioner, förbättrar läkningen av vävnader, bra för tarmarnas funktion och temperaturregleringen i kroppen. Bra för blodkärlen, sänker blodtrycket. När du har mycket endorfiner i din kropp känner du dig full av energi, ditt behov av sömn kan även tyckas minska, även dina hungerkänslor.

Minskar nivåerna av endorfiner minskar smärttoleransen, du kan känna dig depressiv, mer impulsiv, har sämre självförtroende, blir gråtmild, negativ, får en ökad offermentalitet, sämre medkänsla samt känner ett ökat sötsug och sug efter snabba kolhydrater.
 
Endorfiner har kemiska likheter med opium och morfin. Namnet endorfiner kommer av endogena morfiner, vilket betyder kroppens eget morfin. Det finns ett 20 tal olika endorfiner indelade i 3 grupper där betaendorfiner som är smärtstillande endorfiner är den vanligaste gruppen! Olika enzymer bryter sakta ner endorfiner när de har aktiverats, något som gör att endorfiner måste ombildas igen vid behov.


GnRH (Gonadotropin releasing hormone)

Gonadotropinfrisättande hormon (GnRH) produceras i regel av hypotalamus som sitter under hjärnan. Detta hormon ger en signal till hypofysen att utsöndra gonadotropinerna FSH och LH, som i sin tur ger en signal till äggstockarnas folliklar att börja utvecklas (FSH) och att mogna/stöta ut ägget (LH). Om kommunikationen mellan äggstockarna och hypofysen inte fungerar som den ska är GnRH-terapi en säker och relativt billig behandling. GnRH måste, precis som i den naturliga situationen, tillföras i små doser (pulser). Detta sker med hjälp av en liten pump som du bär med dig dag och natt.

HCG (human chorion ganadotropin)

Bildas i moderkakan och stimulerar äggstockarna att fortsätta producera progesteron. Det är med detta hormon, man mäter graviditet. En del tar lågdos-hcg efter transfer för att öka implanteringschanserna.

Vecka        hCG i mIU/ml)
3        5-50
4        4-426
5        19 - 7 340
6        1 080 - 56 500
7-8        7 650 - 229 000
9-12        25 700 - 288 000
13-16        13 300 - 254 000
17-24        4 060 - 165 400
25 – 40        3 640 - 117 000

Serum HCG measured in the peri-implantation period predicts IVF cycle outcomes
Läs studien här...

Insulin

Sänker blodsockernivåerna (enda hormonet som klarar det). Skapar kroppens energidepå av glykogen. Behövs för omsättning av näringsämnen och lagring och förbränning av fett.

Stresshormon. Frigör energi till kroppen, ökar uthålligheten. Höjer blodsockernivåerna genom att omvandla fett och proteiner till glukos, se glukagon. Bryter ner muskelmassa, bryter ner fett och glykogen (kolhydratdepåerna i lever och muskler). Kortisol reglerar även blodtrycket och hjärtats pumpförmåga, verkar antiinflammatorisk, tar exempelvis bort rodnader och svullnader vid insektsbett.
 

Kortisol

är katabolt och bryter ner musklerna. Kortisol utsöndras när energinivåerna är låga i kroppen, vid svält, eller vid väldigt lång fysisk ansträngning. Kortisol utsöndras också vid tillfällig stress, vid kamp och flykt, vid dålig sömn samt av lågt blodtryck. Binjurarna behöver vitamin B5, vitamin C samt magnesium, därför anses dessa vara stressdämpande, även Omega-3.

För högt kortisol omfördelar resurser i kroppen och stänger av funktioner som inte är lika viktiga för överlevnad som t ex ägglossning. Kortisol hämmar också progesteron genom att dels binda till samma receptorer som progesteron och därmed blockera dem, dels genom att kräva mer av moderhormonet pregnenolon som både kortisol och progesteron bildas ur.

Nivåerna är som lägst precis innan morgonen, och som högst vid uppvaknandet. Kortisol uttsöndras från binjurarna, ofta i relation till stress. Kortisolvärdet i plasma stiger också av östrogen (till exempel under graviditet).

Amerikanskt kortisolindex
Adults at. 07:00    200-800
Adults at. 13:00    100-800
Adults at. 19:00      50-600
Adults at. 01:00      20-400    

LH - Luteiniserende hormon

Bildas i hypofysen och gör att kvinnan får ägglossning. LH ska ligga under 7 mIU/ml.

Progesteron

Hormon som förbereder graviditet, håller fostret vid liv samt förhindrar ägglossning. Ämnet bildas i gulkroppen av pregnenolon. För att implantation ska ske måste livmoderslemhinnan påverkas av gulkroppshormon, progesteron, som bildats i äggstocken. Gulkroppen producerar stora mängder progesteron under cirka 14 dagar. Om befruktning sker fortsätter gulkroppen att producera progesteron under ytterligare några veckor. Det leder till att ägget kan fastna och att menstruationen uteblir. Vid IVF tillsätts ca 3 x 400 mg vagitorier/dag fr o m återföring, vid FET (Frozen Embryo Transfer) från några dagar före återföring. Vid ÄD används ofta Utrogest som kan tas både oralt och vaginalt.

Under menstruationen gör progesteron & östrogen livmoderslemhinnan färdig för att ta emot ett ägg. Under en graviditet, stöttar progesteronet livmoderslemhinnen, så den inte stöts bort.

Om en kvinna har en menscykel som är över 28 dagar lång, så ligger kvinnans progesteron för lågt i förhållande till östrogenhalten. Med tanke på dagens allt högre östrogenhalter, så kan östrogenhalten ligga markant högre, vilket tar längre tid för kroppens fertilitetscykel. Östrogenkedjorna "klipps" i smådelar som sedan bryts ner i levern. Progesteronet hjälper sedan till att släppa ägget från äggledaren, så att ägglossningen kan starta. Ogynnsam hormonbalans är med andra ord en vanlig bov vid barnlöshet och allmänna problem med menstruationscykeln. Sök gärna experthjälp om du upplever problematik med ovannämnda, då det även kan bero på andra sjukdomsdiagnoser. Var noga med att eftersträva en gynnsam hormonbalans på naturlig väg, oavsett om du önskar bli gravid eller ej.

Spottings kan bero på lågt progesteron och lågt progesteron kan i sin tur bero på högt prolaktin, även om det är inom ref så kan det vara högt nog för att orsaka lågt progesteron/östrogen. Östrogen höjer prolaktin och därför kan man efter ivf har högre prolaktin än normalt. Kvinnor med PCOS och infertilitetsproblem har ofta kroniskt låg progesteronnivå.

C-vitamin &  B6 verkar progesteronhöjande.

Progesteronbrist
Runt 35-års åldern är det vanligt att kvinnor börjar få oregelbunden mens och sk anovulatoriska cykler, dvs utebliven ägglossning. Östrogenet gör att slemhinnan växer som vanligt men eftersom det inte blev någon ägglossning så blev det heller ingen gulkropp som kan producera progesteron och det blir ett överskott av östrogen istället. Mensen blir kanske senare och rikligare än vanligt med mer förekomst av levrat blod.

Köp Progester-all:
Female Balance Shop
Hormoni


Endokrinologi

Prolaktin

Bildas i hypofysen och är i samspel med bröstet och äggstockarna. Överskott av hormonet prolaktin beror på en ofarlig tumör i hypofysen, som oreglerat bildar hypofyshormonet prolaktin. För höga värden kan hämma ägglossning och orsaka infertilitet. Antifosfolipidsyndrom (även känt som APS, APLS and Hughes Syndrome) är en relativt känd diagnos som orsakar upprepade missfall och infertilitet. Om sjukdomen inte behandlas blockerar prolaktin bildningen av könshormoner, vilket ger menstruationsrubbningar och upphörd menstruation. Ägglossningen upphör, män drabbas av impotensbesvär. Prolaktin medför att bröstkörtlarna under graviditeten och stimulerar mjölkproduktionen.

Om värdet är för högt kan det påverka utsöndringen av FSH och LH. Höga värden prolaktin sänker fertiliteten. Hos kvinnor hämmar det luteiniserande hormon och GnRH (gonadotropinfrisättande hormon), vilket kan ge menstruationsstörningar och anovulation.

Spottings kan alltså bero på lågt progesteron och lågt progesteron som i sin tur kan bero på högt prolaktin, även om det är inom ref så kan det vara högt nog för att orsaka lågt progesteron/östrogen. Östrogen höjer prolaktin och därför kan man efter ivf har högre prolaktin än normalt. Alltså - ett högt FSH, en låg östrogennivå och därmed ett förmodat lågt progesteron orsakar ofta spottings efter äl. Man kan enkelt testa det genom att tillföra progesteron mellan ägglossning och mens, och för många försvinner då spottingarna, även om många gyn nekar till sambandet. Det är vanligt att ett högt prolaktin, (även om det alltså fortfarande är inom ref) sänker både östrogen och progesteron och kanske även höjer FSH. Om man äter mycket lakrits kan prolaktinvärdena stiga. Läkemedel: Pravidel. Även fettsyran GLA har visats hämma bildningen av prolaktin.

Provet ska tas tdigast 3 timmar efter att man stigit upp på morgonen och gärna mer än 2 timmar efter att man ätit. Hård fysisk träning ger den direkta effekten att prolaktinnivåerna blir upp till fyra gånger högre, en effekt som håller i sig upp till en timme. Ett dygn efter träningen är dock värdena lägre än de var innan träningen.

Värdet beror på mätskala men en vanlig är ref 65-496. Behandlas med bla Pravidel eller Dostinex. Mycket vitkigt att kolla vid IVF!

För lågt prolaktin – förekommer också, men det är väldigt ovanligt att en person har ett prolaktinvärde på 0. En kvinna med prolaktinbrist kan inte amma sitt barn, men då även friska män har prolaktin kan man spekulera i att hormonet har fler funktioner än de vi idag känner till. Men prolaktinbrist behandlas inte då det än så länge inte finns någon medicin som ersätter prolaktin.

Acne cases had higher mean levels of serum total testosterone, free testosterone, dehydroepiandrosterone sulfate (DHEAS) and prolactin.
Higher concentrations of prolactin cause a decrease in FSH-receptor binding and progesterone production.
Läs studien här...


Prolaktin & TNF
Prolaktinet interagerar med eller härmar cytokiner vilka i sin tur också påverkar prolaktinnivåerna, varmed prolaktin i normala eller lätt förhöjda värden verkar gynnsamt på immunförsvaret. Dock verkar långvarigt förhöjda värden av prolaktin kunna framkalla autoimmuna sjukdomar, samt immunosuppression. Immunosuppression ses också vid för låga värden av prolaktin. När TNF-α ökar, höjs prolaktinnivåerna.

Vad beträffar autoimmuna sjukdomar finns dels ett samband mellan stegrad autoimmunitet och hyperprolaktinemi som har andra etiologier, dels har tester på patienter med flera former av autoimmuna sjukdomar visat att dessa oftare har förhöjda prolaktinnivåer. Vid en del sådana sjukdomar, till exempel ledgångsreumatism, varierar dock testresultaten. Patienter med den immunologiska sjukdomen psoriasis har också ofta förhöjda prolaktinnivåer.

Serotonin

Signalsubstans/belöningshormon som påverkar humöret så man känner sig glad, nöjd och lugn. Reglerar även koncentrationsförmågan, impulskontrollen, sömnen och sexlusten. Gemenskap, samhörighet och trygghet höjer serotoninnivån, motverkar depressioner.

Om serotoninnivån minskar blir man rädd, får sämre självkänsla, blir depressiv, får ångest, blir nedstämd, impulsiv, lättirriterad, aggressiv, får snabba utbrott, samt känner ofta större sötsug och sug efter snabba kolhydrater. Förhöjda serotoninnivåer minskar sexlusten, verkar aptitdämpande, år ångestdämpande och har en antidepressiv effekt.
 
Proteinet TPH-2 har en påverkan på regleringen av serotonin. Den största delen av serotoninet finns i mag-tarmkanalen och används för regleringen av tarmrörelserna. Resten finns i hjärnan och nervsystemet och påverkar bl.a. vårt psyke.

Serotonin ses som dopaminets motsats, se dopamin. För hög serotoninnivå dämpar därför sexualdriften. Sötsaker, alkohol och narkotika kan förhöja serotoninnivån så att man blir nöjd och euforisk, dessvärre även vanligt att man blir depressiv när droger som exempelvis alkohol slutar verka. Impulsiva äventyrare som vill leva väldigt aktivt och vidga gränserna har ofta visat sig ha högre serotoninnivå än normalt.

Rött kött, soja, havre, banan, tomat, avocado, citrusfrukter och ananas är exempel på livsmedel som påverkar serotoninnivån positivt. Nötter, främst hasselnötter och valnötter påverkar även serotoninnivå positivt men även ett flertal andra nötter, exempelvis cashewnötter.
 
Antidepressiva medlet Prozac ökar halten serotonin i hjärnan, men en bieffekt som medlet har är minskad lust. Johannesört är en ört som används som antidepressivt medel. Precis som många traditionella läkemedel så kan johannesört försämra effekten av andra läkemedel samt påverka enzym- och hormonproduktionen i kroppen, så man bör samarbeta med sin läkare om man vet att risk kan föreligga för detta.
 
Låg halt av noradrenalin och serotonin förekommer hos deprimerade personer. MAO-hämmare och SSRI-preparat är läkemedel som används för att balansera obalansen. Intaget av SSRI-preparat ökar och uppemot 500 000 svenskar tar dagligen SSRI-preparat.

Läs mer...

Obs!
SSRI-preparat blockerar egentligen serotoninet från att återupptas av nervcellerna vilket är brukligt så att mer serotonin är i omlopp mellan nervcellerna.

Insulin (vilket främst produceras vid intag av kolhydrater) samt Vitamin B6, Vitamin B9 (folsyra) och Vitamin B12 behövs främst vid bildandet av serotonin. Även C-vitamin och E-vitamin anses vara viktiga. Mineralerna magnesium, zink, koppar, järn och mangan anses vara bra för serotoninproduktionen. Även krom anses viktigt. Snabba kolhydrater har dessvärre den förmågan att de höjer serotoninnivån, det är därför man känner sig så tillfredsställd efter man tagit en sötsak. Detta kan dessvärre leda till att man minskar intaget av långsamma kolhydrater till förmån för de snabba kolhydrater. Tillsammans kan detta leda till obalans i produktionen av hormonet insulin med allt vad det kan innebära på sikt, bl.a. viktökning och övervikt. Därför är det av stor vikt att ha en känslomässig balans i kroppen, samt inta rätt föda.

SHBG

Sexualhormonbindande globulin, bildas i levern. Bör ligga mellan 26-110.

Sköldkörtel

Sköldkörtelobalans är kanske den mest förvirrande, mest invecklade och svåraste av de endokrina sjukdomarna. Behandling av sköldkörtelsymtom utan fullständig förståelse för de komplexa bakomliggande orsaker som kan kopplas till äggstockar och binjurar fallerar ofta över tid.
Eftersom sköldkörteln reglerar ämnesomsättningen påverkar den även kroppens produktion av könshormoner, bl.a. SHBG (könshormonsbindande globulin), prolaktin och GnRH (gonadotropinfrisättande hormon) som alla inverkar på menstruationscykeln och kroppens förmåga att bli gravid.
Sköldkörtelhormon stimulerar även äggstockarnas progesteronproduktion.
 Onormal sköldkörtelaktivitet kan därför skapa störningar i menstruationscykeln hos både yngre och lite äldre kvinnor. Kvinnor med PCOS och infertilitetsproblem har ofta kroniskt låg progesteronnivå. Problemen blir ofta värre dagarna före menstruation.

Binjureutamttning

Binjureutmattning även känd som adrenal utmattning är en av de mest underskattade diagnostiserade sjukdomar i det västerländska samhället. Det har uppskattats att 80% av de vuxna lider av någon form av binjureutmattning. Adrenal trötthet, även känd som hypoadrenia, är en dysfunktion som i binjurarna slutligen resulterar i minskad produktion av binjurarnas hormoner vilket påverkar din fysiologi negativt.

De vanligaste tecknen på binjure trötthet är: trötthet som inte går över, utmattning, sömnsvårigheter, problem med att komma ur sängen, depression, ångest, socker och/eller salt begär, viktökning och oförmåga att gå ner i vikt, ökad ansträngning vid utförande av vardagliga sysslor, minskad sexlust, minskad förmåga att hantera stress, svimfärdig vid uppstigning, låg kroppstemperatur, mer benägen till förkylningar och influensa, sänkt immunförsvar.

När de är under stress signalerar flykt/ kamp responsen impulser som aktiverar både det sympatiska nervsystemet och regulerande system i HPA-axeln i hypotalamus. Stress neuroner i hypotalamus utsöndrar kortikotropin-frisättande hormon (CRH), som orsakar frisättning av adrenokortikotropt hormon (ACTH) från hypofysen i det allmänna blodomloppet, som stimulerar utsöndringen av kortisol och andra glukokortikoider från binjurarna. Denna kaskad av händelser kallas HPA-axeln och är en viktig del av det neuroendokrina systemet.

Om du är under ständig kronisk stress blir binjurarna utmattade och det sympatiska nervsystemet överstimuleras. I detta skede blir ångest värre, insomningsproblem uppstår liksom sömnlöshet och oförmåga att slappna av, nervositet och ett rasande snabbt sinne kan också förekomma.

Balansera dina hormoner och tillför kosttillskott som 5-HTP, B-komplex, och magnesium, som får dig att återfå en bättre nivå av serotonin i hjärnan. Det kan ta upp till 12-24 månader att blir frisk i extrema fall av binjuretrötthet.

Se kap Sköldkörtel

Testosteron

Manligt könshormon. Behövs för könsdriften, immunförsvaret, tillväxten, skelettet och benstommen. Främjar förbränning av fett samt behövs för muskeluppbyggnaden, därtill bra för minnet. Ger fysisk och psykisk hälsa.

Testosteron är ett manligt könshormon som ger skäggväxt, basröst mm i puberteten. 90 % av mannens testosteron tillverkas i testiklarna. Kvinnor har egen produktion av testosteron, men bara ca 10 % av mannens produktion. Testosteron styr även kvinnans sexdrift till stor del. Testosteron är anabolt och bygger upp musklerna. Vid brist minskar muskelmassan, fetma samt trötthet kan infinna sig. Testosteronnivån är ofta högre på morgonen.

Symptom på brist på testosteron är förlust av muskelmassa, ökade kroppsfetter, nedstämdhet, låg sexlust, depression och slöhet. Även bukfetma, övervikt, högt blodtryck, högt LDL-kolesterol och diabetes typ-2 har en koppling till lågt testosteron.

Studier finns på att för lågt eller allt för högt fettintag i kosten kan hämma testosteron-produktionen. 20-30 % fett i kosten rekommenderas därför från traditionellt håll.
Testosteronproduktionen minskar normalt när man blir äldre men det är individuellt.

Manligt könshormon finns även hos kvinnor, bör ligga mellan 0,2-3,0. Zink ökar produktionen av testosteron.

Östrogen

Kvinnligt könshormon, hjälper bl a menstruationen och möjligheten att kunna bli gravid. Östrogen bildas i äggstockarna och är en förutsättning för livmoderslemhinnans tillväxt. Ett höjt östrogenvärde i mitten av cykeln medför en höjning av LH, som medför ägglossning. Östrogen främjar förbränning av fett före glykogen. Om män kan få bukfetma av testosteron vid för stort energiintag utan motion så fungerar östrogen på det viset att kvinnor får fettansamlingen kring rumpa och lår istället vid för stort energiintag och för lite fysisk aktivitet. Vid fysisk träning förbrukar kvinnor mera fett än män, detta beroende på att östrogenet sparar på glykogenanvändning från muskler och använder mer kroppsfett istället. Denna effekt verkar öka vid högre östrogennivåer.

Östrogennivån minskar hos kvinnor en till två veckor innan menstruation, vilket kan skapa obalanser och irritation men även depressioner. Östrogen och serotonin anses följa varandra, då lågt östrogen kopplas till lågt serotonin och vice versa.
 
Efter klimakteriet så minskar östrogenet, detta kan leda till ökad risk för benskörhet, fetma kring midjan men även depressioner. Det finns även en koppling mellan östrogentillskott och bröstcancer, se även cancer.

Fytokemikalier som bl.a. finns i frukt och bär, kålväxter och grönsaker innehåller växtöstrogener som liknar östrogen. Sojabönor innehåller det östrogenliknande ämnet phytoestrogener.

Höga kortisolvärden blockerar östrogen.

Östrogen & endometrios
Mer info...

Östradiol

De tre typer av östrogen som finns naturligt hos människan är östradiol, östriol och östron.

Östradiol (17-beta-östradiol) är ett steroidhormon och det viktigaste av östrogenerna. Östradiol brukar betraktas som ett kvinnligt könshormon, men finns även hos män. Östradiol är nödvändigt för sexuella funktioner, men är också viktigt för skelettet. Under en kvinnas fertila år, tillverkas största delen av hennes östradiol av äggstockarnas granulosaceller genom aromatisering av det testosteron som theca-cellerna producerar eller genom omvandling av östron till östradiol. Mindre mänder östradiol produceras också av binjurebarken.

I hälsokostbutiker säljs preparat under namn som bidrottninggelé, vilket i stort fungerar på samma sätt och innehåller stora mängder fytoöstrogener, växtöstrogener som bina utvunnit ur pollen.

Förhöjda estradiolnivåer ger lägre IVF-framgång och större hinder för graviditet. Normala estradiolnivåer innebär bättre IVF-chanser om alla andra påverkande faktorer är normala och friska,. Estradiol, även ofta kallad E2 eller 17Β-estradiol, är en form av östrogen som utsöndras av äggstockarna. Nivåerna av estradiol i kroppen har en betydande inverkan på fertiliteten genom att styra follikelstimulerande hormon (FSH) nivåer, ägg reserv, ägg kvalitet, och ibland effekten av traditionella ägglossningsstimulerande läkemedel som används för att öka fertiliteten. Man mäter estradiol på CD3.

För att minska höga estradiolvärden används läkemedlet Lupron.

Ett högt FSH, en låg östrogennivå och därmed ett förmodat lågt progesteron orsakar ofta spottings efter äl. Man kan enkelt testa det genom att tillföra progesteron mellan ägglossning och mens, och för många försvinner då spottingarna, även om många gyn nekar till sambandet. Det är vanligt att ett högt prolaktin, även om det fortfarande är inom ref) sänker både östrogen och progesteron och kanske även höjer FSH.

I Italien anser man att estradiolvärdet ligga på 25-75 pg/ml på dag 3 och under follikelfasen 50.
Ett mätinstrument säger att E2 ska vara över 3000 vid ET.

Östradiolvärde Karolinska pmol/L

Early Follicular phase 100-200
Mid-cycle phase 500-1500
Luteal phase 200-800
Postmenopausal <50

En annan säger:
Follikelfas: 77-920 pmol/L      
Midcykelfas: 140-2380 pmol/L         
Luteal fas: 77-2380 pmol/L,           
Postmenopaus: <103 pmol/L

Salivtest

  Beställ här...

Så här kan ett resultat av ett salivtest se ut:

Saliva Hormone Test Result Units L WR H Reference Range
Estradiol (E2) < 1.00 pg/ml            1.0-10.8 pre menopausal (1.5-10.8 supplementation)
Progesterone (Pg) 981.67 pg/ml  127.0-446.0 pre menopausal (luteal) (500-3000 supplementation)
Ratio of Pg/E2 981.67                    200-600 pre menopausal
Testosterone 21.93 pg/ml              6.1-49.0 female (30.0-60.0 supplementation)
DHEA 37.86 pg/ml                          106.0-300.0 female
Cortisol Morning 4.13 nmol/L        5.1-40.2; optimal range: 18-35
Cortisol Noon 2.90 nmol/L             2.1-15.7; optimal range: 6-12
Cortisol Evening < 0.33 nmol/L     1.8-12; optimal range: 4-8
Cortisol Night 3.04 nmol/L              0.9-9.2; optimal range: 2-6

Endokrina sjukdomar

Läs mer...


Källor:

Nationalencyklopedin
1177
Karolinska
Västerbottens läns landsting

News medical
Skane.se

SBU