Immunförsvar

Graviditet innebär en utmaning för immunsystemet. Eftersom fostret ärver hälften av generna från den blivande pappan kommer fostret att delvis uppfattas som främmande av mammans immunsystem.

Immunförsvaret

Graviditet innebär en utmaning för immunsystemet. Eftersom fostret ärver hälften av generna från den blivande pappan kommer fostret att delvis uppfattas som främmande av mammans immunsystem. För att fostret ska tolereras måste mammans immunsystem därför regleras under graviditet. Samtidigt måste mammans immunsystem behålla sin förmåga att bekämpa infektioner för att skydda både sig själv och sitt foster.

Frågan är hur mammans immunsystem regleras inför och under en normal graviditet. Dessa kunskaper om normal reglering kunde även användas för att förstå vad som händer vid olika graviditetskomplikationer som upprepade missfall, havandeskapsförgiftning och för tidig förlossning.

Immunsystemet består av många olika celler men viktiga är T-lymfocyter och Makrofager som har en nyckelfunktion i utvecklingen av lokal tolerans i livmodern under graviditet. T-lymfocyter är immunsystemets viktigaste reglerande celler. Regulatoriska T-celler är hämmande celler som är viktiga för att förhindra uppkomst av autoimmuna sjukdomar genom att skapa tolerans. Följaktligen har dessa celler ansetts vara viktiga för tolerans under graviditet vilket skulle kunna förklara det paradoxala förhållandet att immunsystemet är hämmat för att undvika avstötning av fostret, medan det samtidigt har (i stort sett) bibehållen förmåga att bekämpa infektioner. Det sägs att 50% av de upprepade missfallen i England har immunologiska orsaker.

Mer fakta om reproduktionsimmunologi:
 Mer info…

Blodkroppar

Det finns tre olika sorters blodkroppar, som har olika uppgifter. De är röda blodkroppar, vita blodkroppar och blodplättar. Det finns flest röda blodkroppar. I en liter blod finns det fyra till fem biljoner röda blodkroppar. Nästan en fjärdedel av alla kroppens celler är blodkroppar.

De vita blodkropparnas viktigaste uppgift är att försvara kroppen mot infektioner. Det finns flera olika sorters vita blodkroppar. Man skiljer mellan granulocyter, lymfocyter och monocyter. De vita blodkropparna har cellkärna och cellorgan som vanliga celler, till skillnad mot de röda blodkropparna.

När antigener (främmande ämnen som har invaderat kroppen) har upptäckts, samarbetar flera celltyper för att identifiera och attackera dem. Dessa celler kommer att stimulera B-lymfocyterna att producera antikroppar, som är specialiserade proteiner som förstör vissa typer av antigener. Antikropparna fortsätter att finnas kvar i kroppen efter den ursprungliga invasionen, så om samma antigen presenterar för immunsystemet igen kommer antikropparna redan att finnas på plats för att försvara kroppen. Detta är anledningen till varför t ex vattkoppor endast angriper kroppen en enda gång.

Även om antikropparna kan känna igen en antigen och tagga den, är det T-cellerna som förstör de antigener som har blivit taggade av antikropparna. T-cellerna förstör också infekterade celler eller celler som av någon anledning har ändrats. Vissa T-celler kallas mördarceller. T-cellerna signalerar också till andra celler, t ex fagocyter att utföra sina jobb. Antikroppar kan också neutralisera toxiner (giftiga och skadliga ämnen) som produceras av olika organismer. Dessutom kan antikroppar aktivera en grupp av proteiner som kallas för ”komplement” som också ingår i immunsystemet. Komplementen hjälper till att döda bakterier, virus och infekterade celler.

Immunförsvar & befruktning

Vårt immunförsvar är ett mycket kraftfullt system som skyddar oss mot infektioner. Ett bra immunförsvar håller virus & bakterier borta.

Ett för aggressivt immunförsvar stöter bort främmande celler såsom embryon. Det är ett paradoxalt förhållande att immunsystemet är hämmat för att undvika avstötning av fostret, medan det samtidigt har (i stort sett) bibehållen förmåga att bekämpa infektioner.  Graviditet är alltså en immunologisk paradox, eftersom immunförsvaret normalt stöter bort allt som inte är kroppseget.

Det finns dock belägg för att under graviditet styrs immunförsvaret om till en mindre aggressiv reaktivitet som skyddar placenta och foster från avstötning. Vissa typer av graviditetskomplikationer som preeklampsi kan bero på en misslyckad styrning av immunförsvaret. En observation som styrker immunsystemets betydelse är att risken för preeklampsi är störst vid första graviditeten, för att sedan succesivt minska vid efterföljande graviditeter vilket inte gäller vid byte av partner, då risken åter ökar till samma nivå som vid första graviditeten.

Immunsystemets T-hjälparceller (Th) lymfocyter har en överordnad styrande funktion inom immunsystemet, där reaktiviteten kan indelas i Typ 1 (Th1) som karakteriseras av inflammation, cytotoxicitet och avstötningsreaktioner, medan Typ 2 (Th2) styr mot produktion av antikroppar och aktivering av eosinofila celler och mastceller.

Åtgärd

Hos många måste man alltså förhindra bortstötning. Det vanligaste och effektivaste är genom kortison, tex Prednisolon, Medrol, Intralipider eller biologiska läkemedel.

Forskning
 Immunologiska mekanismer vid normal graviditet och preeklampsi, Jönköprings Län

Nyheter om reproduktionsimmunologi
 Mer info…

Journal of Reproductive Immunology
 Mer info…

American Society of Reproductiva Immunolgy
 Mer info…

Källor:
Cellulära och Molekylära Mekanismer vid Immunreglering: Reproduktionsimmunologi och Neuroimmunologi 2012-06-15
Hellqvist E, Kvarnström M, Söderberg A, Vrethem M, Ernerudh J, Rosén A. Myelin protein zero is naturally processed in IgM MGUS B cells: aberrant triggering of patient T cells.Haematologica 2010:95:627-36