Stress

Mage

 

Känner du på dig att du ofta utsätts för extrem stress och dessutom har kommit i 30-års ålder, kan det vara tillrådligt att mäta S-kortisol och S-DHEA genom blodprov på din vårdcentral. Sen kan du lägga det åt sidan eller behandla.

Stress

Hur är det nu egentligen med stress & fertilitet? Det måste vara ett av de mest provocerande ämnen för kvinnor i fertilitetsprocessen. Oftast försvarar de sig med att ” i så fall hade inte kvinnor fött barn i krigsområden”. Det argumentet håller dessvärre inte riktigt för dels så gäller det inte alla, d v s om alla skulle drabbas av infertilitet så skulle befolkningen dö ut, dels så är kvinnorna betydligt yngre och har trots krig, helt andra förutsättningar.

Tyvärr är det så att stress påverkar men då måste vi först lära oss vad stress är och lite hormonlära. Vi pratar inte om att stressa till jobbet och stressa till träning och stressa hem för att städa. Det är mer komplicerat än så men behöver heller inte heller vara så allvarligt som rubbad cykler eller ingen mens/ÄL.

Den grundläggande teorin är att förhöjda nivåer av stresshormonet kortisol hämmar bl.a LH som är ett hypofyshormon som stimulerar könshormonerna. Stress kommunikationen i hormonsystemet och resulterar bl.a i höga FSH värden. Kortisol som ofta går under namnet ”stresshormon” har dessvärre samma utgångsämne, kolesterol som DHEA och prioriteras i hormonproduktionscykeln. DHEA som är utgångsämnet för flertalet av våra könshormoner kan då bli direkt lidande som sannolikt också påverka fertiliteten negativt.

Känner du på dig att du ofta utsätts för extrem stress och dessutom har kommit i 30-års ålder, kan det vara tillrådligt att mäta S-kortisol och S-DHEA genom blodprov på din vårdcentral. Sen kan du lägga det åt sidan eller behandla. Bättre att veta än att inte veta!

Kortisol
Kortisol frisätts från binjurarna när vi är stressade och fungerar som ett aktiviteteshöjande hormon. Förutom att det gör oss starkare tillfälligt så blockerar det östrogen och minskar därmed vår fertilitet samt den skyddande effekt som östrogen har. Vid långvarig stress kan binjurarna bli utmattade och yttrar sig genom att du inte kommer upp ur sängen. Visst kan du aktivera dig om det tex börjar att brinna, men då är det adrenalin som styr oss, utifrån rädslan vi upplever. Binjureutmattning är alltså detsamma som utmattningssyndrom och har en rent medicinsk förklaring. Produktionen av kortisol återhämtar sig snabbt efter 3-4 dagars rejäl vila, men du är snabbt tillbaka i samma läge om du inte tar hand om kroppen och minskar stressen som gör dig utmattad.

Kortisol
• reglerar blodtrycket och vaskulär ton dvs. hopdragnings- och utvidgningsförmåga hos blodkärlen
• stärker hjärtats pumpförmåga och bidrar till en jämn puls
• påverkar den elektriska aktiviteten i hjärnans celler vilket påverkar humöret, tänkandet, minnesförmågan, den mentala klarheten och fokuseringsförmågan
• omvandlar glykol till blodsocker(glukos) och upprätthåller en god blodsockernivå
• omvandlar fett till fettsyror och proteiner till aminosyror som därefter omvandlas till blodsocker (glukos)
• medverkar till att glykogen i levern omvandlas till blodsocker (glukos)
• motverkar hypoglykemi, som kännetecknas av blekhet, darrningar, svettningar, försvagning, hjärtklappning, oro, koncentrationssvårigheter, koma, irritation, synstörningar, svimning och kramper.
• har en viktig antiinflammatorisk effekt, för att balansera inflammatoriska angrepp
• det håller immunförsvaret i schack och minskar vävnadsskador från inflamma-toriska och giftutsöndrande celler.
• skyddar cellerna från överskott av insulin.
• reglerar natrium/kalium-balansen och därmed vätskebalans i kroppen
• motverkar allergier, kronisk trötthet, autoimmuna tillstånd
• kortisolresistens kan också sätta ner effekten av utsöndrat kortisol
• hårförtunning hos kvinnor, akne, dysmenorré (smärtsam mens), pms

Kortisolets funktioner i kroppen!

  • Det kontrollerar nivån på blodsockret så att när det sjunker, stimuleras binjurarna att utsöndra mer av kortisol, som i sin tur höjer blodsockernivån genom att omvandla fett och proteiner till glukos. Kortisol ”samarbetar” med insulin så att cellerna förses med lämpliga mängder av glukos. Kortisolet håller uppe blodsockret, medan insulin öppnar cellerna så att de kan ta emot sockret. Brist på kortisol kan m a o orsaka brist på energi i kroppen. Vid stress ökar behovet av glukos och uppfylls inte detta på grund av uttröttade binjurar, då uppstår hypoglykemi eller lågt blodsocker, som i sin tur minskar omvandlingen av glykogen till glukos i levern. Vid hypoglykemi omvandlas ej heller kolhydrater, proteiner eller fett till glukos. Symtom på hypoglykemi kan vara blekhet, darrningar, svettningar, försvagning, hjärtklappning, oro, koncentrationssvårigheter, koma, irritation, synstörningar och kramper. En ytterligare komplikation är att vid stress ökas utsöndringen av insulin. Detta för att kroppen skall ta hand om mer av blodsocker som normalt utsöndras vid stress men detta inträffar inte p g a att uttröttade binjurar inte förmår höja blodsockret. Det höjda insulinet är ute i “ogjort ärende”.
  • Kortisol är starkt antiinflammatoriskt. Det arbetar snabbt och effektivt med att ta bort och hindra svullnader och rodnader i nära nog all typ av vävnad. Denna antiinflammatoriska förmåga hindrar att myggbett blommar ut till gigantiska svullnader. Varje inflammation måste mötas av en lika stark antiinflammation. Förvisso finns lokala antiinflammatoriska försvarare men kortisol är det huvudsakliga antiinflammatoriska ämnet i kroppen som cirkulerar i blodbanan. Man kan räkna med att om man har någon rodnad eller svullnad som varar onormalt länge så har man ofta en brist på kortisol. Kortisol har liknande antiinflammatorisk kontroll vid autoimmuna sjukdomar. Vid autoimmuna reaktioner attackerar vita blodceller delar av kroppen som om dessa är fienden.  Dessa reaktioner kan vara milda till livshotande.  Vid de flesta autoimmuna reaktioner finns inte kortisol i kroppen.  Detta är förklaringen till att starka medel som Prednison och Prednisolon används vid alla inflammatoriska sjukdomar inkluderande autoimmuna.
  • Kortisol inverkar på vita blodkroppar och alla andra celler som deltar i immun- eller inflammationsreaktioner. Det reglerar speciellt lymfocyter, härförarna bland vita blodkroppar. Kortisol och kortikoider (kortisolliknande ämnen) påverkar också andra vita blodceller, som NK-celler, monocyter, makrofager, eosinofiler, neutrofiler, mastceller och basofiler. Dessa vita blodceller försvarar kroppen där den är angripen och utövar en kraftfull kemisk attack mot inkräktarna. Trots att de är bra för immunförsvaret, påverkar de andra vävnader så att rodnader och svullnader blir till. Kortisolet hindrar de vita blodcellerna från att klibba sig fast på det drabbade området och där släppa ut en massa kemikalier. De håller också nere mängden av lymfocyter och andra vita blodceller. Detta hindrar en överreaktion av immunsystemet och kontrollerar irritationen och vävnadsnedbrytningen. Kortisol reducerar även hastigheten med vilka blodceller förökas för att ytterligare skydda kroppen från överreaktioner. Faktum är att när kortisol är förhöjt som vid ett alarmläge, finns det knappast några vita blodceller i blodet. Det är därför som immunsystemet är nedtryckt vid stress eller vid intag av kortikosteroider. Å andra sidan när kortisol är lågt, är dess inverkan på immunförsvaret minskat och lymfocyter förekommer då i överskott. Vid sådana tillfällen är rodnader och svullnader mer uttalade och det tar längre tid för inflammerad vävnad att normaliseras. Så direkt eller indirekt inverkar kortisol dramatiskt på de flesta aspekter av immunsystemet.
  • Kortisolets inverkan på hjärtkärlsystemet är mångfacetterat. Den vanligaste är dess inverkan på blodtrycket.  Ju mer av kortisol i omlopp desto mer kontraheras medelstora artärer. De som har låga nivåer av kortisol har i allmänhet lågt blodtryck och nedsatt reaktivitet hos andra faktorer som drar samman blodkärlen. Kortisol inverkar också direkt på hjärtat. Det hjälper regleringen av natrium/kalium-nivåerna i hjärtats celler och ökar kraften av hjärtmuskelns hopdragning. Natrium/kalium-balansen är viktig för ett normalt fungerande hjärta. Kortisol tenderar att höja blodtrycket men denna tryckökande effekt modereras av kalcium och magnesium. Dessa mineraler behövs för att hindra hjärtmuskeln från att krampa vid hopdragning och möjliggöra för hjärtat att slå mjukt.
  • Kortisol påverkar uppförande, humör, retbarhet, sömn och den elektriska aktiviteten hos neuronerna i hjärnan.  Många tecken och symtom på trötta binjurar är humörsvängningar, lägre toleranströskel, hjärndimma och försämrat minne. Detta för att hjärnan påverkas av för lite eller för mycket av kortisol. Den rätta mängden är vad som behövs för rätt funktion vid stress. Oavsett källa till stress så utmanas homeostasen, som stimulerar HPA-axeln, som resulterar i en förhöjd utsöndring av kortisol. Vid djurexperiment dog de djur som hade försvagade binjurar till följd av även mild stress. När djur med försvagade binjurar gavs kortisol eller liknande ämnen, överlevde de motsvarande mild stress. Människor med försvagade binjurar kan klara mild stress men klarar inte allvarlig stress. Allteftersom stress ökar behövs större nivåer av kortisol. När dessa högre nivåer av kortisol inte kan utsöndras som vid adrenal fatigue, kan en person inte svara normalt mot stress.

Binjurarna roll vid stress
1. Stress påverkar hypotalamus att utsöndra CRF (corticothropin releasing factor)

2. CRF stimulerar hypofysen att utsöndra ACTH (adrenal corticotrophic hormone)

3. Detta ökar utsöndringen av kortisol vilket påverkar:
–  levern som ökar gluconeogenis, avgiftningen och migrationen av glykogen
–  cellernas skyddsförmåga mot ökat insulin, lymfocyter och lymfocytgifter
–  lymfocyternas reproduktionsförmåga, som minskas liksom mängden av lymfocyter
–  cellerna från uttorkning
–  autoimmuna reaktioner att hållas i schack
–  brister av blodsocker

Vid stress ökas också utsöndringen av aldosteron som:
–  binder natrium och vatten
–  utsöndrar kalium
–  ökar natrium i serum
–  minskar kalium i blodkärlen
–  hindrar fall av blodtrycket

Vid brist på kortisol:
–  ökar autoimmuna reaktioner
–  minskar blodsockret och därmed tillgången av energi
–  ökar bristen av enzymer
–  minskar cellskyddet
–  uppstår en obalans i elektrolysen (kalium ökar, natrium minskar)
–  ökar uttorkningen av cellerna
–  ökar attacker från vita blodceller

Stress – kopplat till fibromyalgi
Stress verkar vara kopplat till fibromyalgi, både långvarig känslomässig och fysisk stress. Förhöjda nivåer av kortisol frisätts med efterföljande belastning på binjurar och immunförsvar. Smärtutlösaren histamin frisätts. Kroppen kan inte skilja på emotionell stress eller på stress som orsakas av svår fysisk smärta. Det kan illustreras av stressen som hände i kroppen om en tiger skull dra iväg med oss som byte. Alla kroppens system ställs då in på att upprätthålla livsnödvändiga funktioner och lägga allt långsiktigt läkningsarbete åt sidan.

Stressreducering med hjälp av t.ex. yoga, meditation eller kognitiv beteendeterapi kan bidra till att dämpa stressresponsen.

Källor:
fertilitet.se
Bli mamma
Skoldkörtel.info
1177
Halsosidorna